bellioso

Varför har jag så svårt för ett sunt levene? Det är ju egentligen ett helt självklart val, speciellt för ngn som är så rädd för döden som jag är. Jag BORDE ju rent logiskt fatta att ett sunt liv = ett långt liv. Men...nej det funkar inte så i min hjärna. Ok, visst, mankan ju också tänka som så att när nu livet ÄR så kort ska man leva det fullt ut och njuta av det man gillar osv. Men gör jag det så får jag bakslaget att jag ogillar mig själv så in i bänken. Svårt det där. Igår var jag ju på mitt första zumba-pass i livet och GOD vad tråkigt det var!! Eller nej, så ska jag inte säga, för hade jag kunnat stegen hade jag säker tyckt att det var kul, men istället kändes det som att jag stod och trampade på stället i 1 timme. Och det hade jag lika gärna kunnat göra hemma.
OM vi nu kommer iväg till Italien i maj, vilket jag hoppas, så kunde kanske det vara en liten milstolpe för viktnedgången? Ja, kanske. Hm. Får tänka på det där. Nu - hemgång och pussa ungarna tills de skriker.