bellioso

Nu är det på riktigt höst, och jag är så nöjd med det! Lars har fått upp lampa över köksbordet och fönsterbrädor, så nu har vi mysbelysning i vardagsrummet på kvällarna. HUr fantastiskt och underbart som helst. Nu längtar jag IHJÄL mig till julen, jag ska ha massor av glöggparties och annat härligt. Och fikor med massa goa kakor och bullar och teer och kaffe. Mums. Vad tjock jag kommer bli.
I övrigt; intet nytt under solen. Lars verkar ha fått ngt ryck där det liksom händer lite iaf, vilket är extremt bra. Jag saknar mina riktiga vänner, de som verkligen betyder ngt. Jag HAR vänner här, men de är så olika mig. Var på lite kräftis i lördags hos K och O, och tja... Vi satt och käkade kräftor, ingen musik eller ngt annat trevligt. De satt mest och beundrade sonen och skröt om hur underbar hunden är. Och de är ju såna hönsföräldrar, både till ungen och hunden. Viktor klev vovven på svansen,  han reagerade inte ens, men K blev alldeles ifrån sig och tyckte väldigt synd om voffi. det är en skitstor Labrador, tror inte att han bryr sig så mkt om en unge kliver honom på svansen.